Gruppuppdrag

Uppgifter om medkänsla och empati att göras i grupp

Dessa uppgifter förknippar sig med materialen om minskning av ojämlikhet i projektet Mitt jämlika liv. Förutom uppgifter som funderas själv kan man öva på empati och medkänsla även i grupp. Här finns några interaktiva och berättande uppgifter som man kan göra under ledning av läraren eller någon annan fostrare.

Ulkoministeriö

Utrikesministeriet

Interaktiva praktiska övningar

Jag lyssnar på dig

Övningens mål: att ta hänsyn till den andra

Material: Ljudanläggning

Övningens gång: Läraren eller grupphandledaren går först igenom övningens gång med deltagarna och sätter sedan på lugn musik. Deltagarna går runt i rummet kors och tvärs i takt med musiken och koncentrerar sig på hur det känns. När musiken slutar stannar de och väljer någon person som står nära dem. Grupphandledaren ber deltagarna att vända sin kropp mot sin medmänniska och försäkra sig att de fäster sin fulla uppmärksamhet på hen. Deltagarna ser sin medmänniska i ögonen intresserad men utan att vänta på något och frågar hur hen mår. De ska lyssna på sin medmänniska genuint och hålla tillbaka sina egna åsikter och känslor gällande det de har hört. Viktigt är vad medmänniskan själv tror och känner och att hen upplever att hen har blivit förstådd. Det är nyckeln till medkänsla.

Nät av beröm

Övningens mål: att lära känna igen andras känslor, uppskatta turer, känna sig som en del av gruppen och nå de gemensamma målen. Gruppens medlemmar ska känna varandra i förhand.

Material: Ett garnnystan

Övningens gång: Alla deltagarna sitter i en ring. Läraren eller grupphandledaren börjar med att kasta garnnystanet till någon utan att släppa garnets ända. När hen kastar garnnystanet säger hen något positivt om personen som hen kastar det till, något som hen tycker om eller uppskattar i hen. Den som tar emot garnnystanet, tar fast i garnet, kastar garnnystanet till nästa person och säger något positivt om hen. Garnnystanet som har kastats kors och tvärs i ringen bildar ett positivt nät av beröm.

Övningen slutar när alla har fått garnnystanet. Efter övningen diskuterar man om hur det har känts för deltagarna, hur de har mottagit berömmen och om de har kännit igen dem i sig själv.

Var den andra

Övningens mål: att lära känna igen den andras känslor och uppskatta turer. Att arbeta bland skillnader, likheter och motstridigheter som möjligen uppkommer i gruppen och förstärka positiva attityder, samarbetsförmåga, uppskattning och tolerans. Övningen fungerar bäst i en liten grupp vars deltagare känner varandra ganska bra.

Material: plagg

Övningens gång: varje deltagare väljer sig ett plagg (en jacka, en sjal, en väska, glasögon, handskar, en hatt osv.) Grupphandledaren samlar alla plagg i en påse så att alla visar sitt eget plagg till de andra innan hen lägger det i påsen. Plaggen delas åter till deltagarna som sitter i en ring så att var och en har någon annans plagg. De klär på sig plaggen och grupphandledaren ber dem att ta tänka sig in i den andra personens situation och fundera på hur det känns för hen. Varje medlem i gruppen berättar i sin tur vad hen vet om sin kompis och beskriver hens känslor.

Konflikternas berg

Övningens mål: lära känna den andras obekvämhet i grupparbete. Lära känna igen andras känslor och leta efter lösningar i konflikter.

Material: en stor skokartong, papperslappar

Övningens gång: varje deltagare skriver anonymt på papper en konfliktsituation i vilken hen har kännt sig obekväm och som hen inte skulle vilja uppleva igen.

Alla lägger pappren i skokartongen. Var och en tar en lapp i sin tur och läser den högt. Gruppen funderar tillsammans på lösningar i varje situation en i taget för att situationen inte ska upprepas.

”Jag” har ”ditt” problem

Övningens mål: förstå den andra personens problem.

Material: papper och en blyertspenna

Övningens gång: varje person skriver på papper så detaljerat som möjligt en konflikt som hen har haft med en annan person. I nedre kanten av pappret skriver hen sitt eget namn.

Pappren blandas och varje deltagare väljer slumpmässigt ett papper som inte är hens eget. När hen har läst situationen för sig själv kan hen be mer information om konflikten av den som skrivit om den.

Efter detta beskriver varje gruppmedlem problemet som hen läst om så som det hade skett till hen själv. Berättaren strävar efter att leva sig in i situationen och fördjupa beskrivningen av situationen med att beskriva sina känslor. Övningen ska genomgås långsamt och man ska reservera tillräckligt med tid så att andra deltagare kan delta i att lösa konflikten med sina kommentarer.

Ulkoministeriö

Berättande funderingsuppgifter

Att försvara andra

Övningens gång: Läraren eller grupphandledaren ber eleverna att sluta sina ögon, andas lugnt och lugna ned sig. Efter det läser hen högt berättelsen nedan. Till sist funderar eleverna tillsammans på frågorna gällande berättelsen.

”Femteklassisten Maria är väldigt imponerad av en lektion på vilken hennes lärare har talat om hur våra ord påverkar vår uppfattning om världen. Nu förstår Maria hur fel det är att använda sådana ord som ”mamu” eller ”handikappad” på ett nedsättande sätt, eftersom det är elakt och fel mot sådana personer. Maria känner sig obekväm varje gång när hennes vänner använder dessa ord men hon är rädd för att tala emot dem. Borde Maria säga något till sina vänner? Vad tycker du att är bästa lösningen i situationen?”

Kamratskap och ett tjänat pris

”I början av skolåret hamnar Kara och Hussein i slagsmål i ett bollspel och i samband med det kallar Kara Hussein för ”mamu”, ett skällsord för invandrare. Hussein är invandrare. Efter slagsmålet kommer Kara överens med sina förälrar om att han inte längre kallar någon ”mamu”, och sluter fred med Hussein. Kara ber Hussein om förlåtelse och de sluter fred. Kara vill emellertid fortfarande inte ha Hussein med i sitt eget fotbollslag, och övertalar ofta även andra pojkar att lämna Hussein sist i lagindelningar. I slutet av höstterminen frågar Karas föräldrar om han har hållit sitt löfte. Vad tycker du att Kara borde svara? Tjänar Kara ett pris för det att han inte längre har bråkat med Hussein?

Hjälper jag min vän med att ”bedra” hen

”Pirkka, som går på åttonde klass, har gymnastik som favorithobby. Tränaren påminner dem ibland att de inte ska äta skräpmat eftersom det inte är nyttigt och det inte är bra för framgången i gymnastik att gå upp i vikt. Pirkkas bästa vän Utu har gått mycket ner i vikt under det senaste året och äter ofta inte sin lunch i skolan. Utu är ivrig över att gå ner i vikt men Pirkka är bekymkrad över att Utu kan få anorexi. Utus föräldrar håller inte fast vid mattiderna och ser ut att neka problemet. De är snarare ivriga över Utus fina framgång i gymnastik. Borde Pirkka berätta om sina misstankar till någon vuxen eller riskerar han på så sätt sin vänskap med Utu?”

Ulkoministeriö